Varför sätta upp fågelholkar?

Varför är det bra att sätta upp fågelholkar?

Fåglar har väl klarat sig i alla tider utan människans hjälp, varför behöver de holkar nu helt plötsligt?

Svaret på bägge frågorna är att i många områden är det idag ont om lämpliga platser för fåglar att bygga sina bon, eftersom vi människor har ändrat miljön så mycket. I det ”pefekta och välkskötta” villaområdet kan det till exempel finnas gott om pooler, stenlagda garageuppfarter och vidsträckta trädäck, men samtidigt mycket få gamla träd med håligheter i som lämpar sig för bobyggande.

De senaste hundra åren har det skett enorma förändringar i Sverige och många andra delar av världen, och områden som för några generationer sedan var skog eller jordbrukslandskap kan numera vara till exempel karga höghusområden eller vidsträcka shoppingdistrikt. Vissa fåglar har anpassat sig väl till förändringarna och till och med gynnats av dem, medan andra får allt svårare att klara sig. Även skogen och skogsbruket har förändrats, och i många skogar råder det nu skriande brist på döende och döda träd; sådana som vi vet är mycket lämpliga för fåglar att ha sina bon i.

Det kan också vara så att viktiga fågelarter numera saknas i ”bostadskedjan” i området där du bor och att det påverkar andra arter negativt. Hackspetten är till exempel känd för att hacka ut en nytt bohål för sina ägg varje år. Förra årets hål överges alltså, och andra fåglar – som inte själva kan hacka sig ett hål – kan flytta in. Försvinner hackspetten från ett område, till exempel på grund av dålig tillgång på gamla murkna träd att hitta mat i, innebär det också att mängden lämpliga bohål går ned. Här kan du hjälpa fåglarna att klara sig genom att ta över hackspettens roll på den här punkten – när du bygger en fågelholk och hänger upp den i trädgården gör du det jobb hackspetten brukade stå för.

Om du följer de grundläggande rekommendationerna och sätter upp en fågelholk är det mycket troligt att fåglar kommer att flytta in i den, eftersom bostadsbristen är så stor. Om holken trots allt står tom under första våren – misströsta inte. Det är väldigt troligt att fåglar flyttar in nästa vår när holken hunnit vara uppe lite längre. Du behöver alltså inte oroa sig över att det skulle vara något fel på din holk eller att du hängt upp den på en olämplig plats, utan ta det lugnt och vänta och se som händer nästa vår.

Värt att nämna i sammanhanget är också att fågelholkar kan vara till nytta för djurlivet även utanför fåglarnas häckningssäsong. Många stannfåglar uppskattar till exempel att söka sig till fågelholkar för att få vila på en plats där de har visst skydd mot väder och vind och de flesta rovdjur. Vi vet också att det förekommer att hasselmöss flyttar in i tomma fågelholkar.

Allmänna tips för dig som vill bygga en fågelholk

  • Ohyvlat trä gör det enklare för fågelungar och föräldrar att klättra upp och ned i holken. Många fåglar kan dock hantera även hyvlat trä utan några större problem.
  • Om man väljer obehandlat trä behöver man inte oroa sig över att potentiellt ohälsosamma kemikalier ska påverka fåglarnas hälsa. Så vitt vi vet är det ofarligt att klä holkens tak med tjärpapp för att motverka att väta tränger in och orsakar svampangrepp.
  • Om väggarna till fågelholken är minst 1-2 cm tjocka minskar risken för att en hackspett ska hacka sig igenom dem.
  • Ett rejält utskjutande tak på fågelholken gör det svårare för katter och liknande rovdjur att få in tassen tillräckligt lång in i holken för att nå ungarna.

Olika sorters fågelholkar

Det finns idag gott om ritningar tillgängliga gratis på internet för dig som vill bygga en fågelholk.

Titta gärna på flera olika ritningar och modeller innan du sätter igång att bygga en fågelholk, så att du kan välja den som passar bäst för ändamålet. Tänk på att det finns olika modeller av fågelholk som passar olika bra till olika fågelarter. Många fåglar gillar den klassiska modellen av fågelholk, men det finns också de som föredrar andra utformningar.

Några exempel på fåglar som brukar föredra en annorlunda utformad fågelholk är tornfalk, tornseglare, större ugglor, svalor, flugsnappare och trädkrypare. Det samma gäller fåglar som häckar på marken.

Tips!

  • Tornfalken vill ha en ganska stor holk/låda med en bred öppning uppetill på framsidan. Sätt upp den i anslutning till ett område där man regelbundet har sett tornfalk jaga, annars kommer du troligen inte att få någon tornfalk att sätta bo i holken. Lådans botten bör vara ungefär 40 cm x 40 cm, medan höjden är ungefär 30 cm. Lämna gärna halva framsidan öppen uppetill, och täck bara de nedre 15 centimetrarna.
  • Tornseglare uppskattar en holk som har samma dimensioner som en vanlig skokartong och sitter högt upp. En annan välfungerande design är holken som är som en utdragen (extra lång) skokartong. Om du sätter tornseglarholken på en friliggande husvägg som rovdjur inte kan klättra på behöver du inte följa rekommendationen om minst 15 cm mellan botten och hål, utan kan skapa ett rektangulärt hål i nederkanten av holken – vilket tornseglarna verkar föredra. En rektangulär öppning som är 6-10 cm bred och bara 3 cm hög är optimal.
  • Rödstjärt och grå flugsnappare ses ibland häcka i vanliga fågleholkar, man verkar föredra en design där hålet istället är rektangulärt och placerat i toppen på framsidan.
  • Pilgrimsfalken föredrar ett skyddande tak istället för en klassisk tätslutande holk. Man kan bygga en enkel konstruktion med botten, pelare och tak, och sedan ställa den så högt upp som möjligt, till exempel på taket av en hög byggnad. Den naturliga häckningsplatsen för en pilgrimsfalk är en klipphylla, så försök efterlikna detta så gott det går. Lägg gärna grus eller småsten på botten av skyddet.
  • Fiskgjusen gillar att bygga sitt bo högt upp i toppen av en tall. Om det saknas lämpliga höga tallar i området kan man hjälpa fiskgjusen genom att sätta upp en plattform högt uppe i något annat högt träd eller hög stolpe, som kanske inte är lämplig att bygga ett fiskgjusebo i från grunden, men där det blir möjligt om du bidrar med plattformen som stöd.

Storlek på ingångshålet

Hur stort hålet ska vara beror på vilken typ av fågel du hoppas ska flytta in i holken. Om du till exmepel tillverkar en ganska stor uggleholk bör ingångshålet vara kring 14 cm i diameter för kattuggla, medan 9 centimeter räcker för pärluggla. Fåglar som gråsparv, pilfink, göktyta och stare brukar föredra holkar där ingångshålet är kring 5 cm i diameter, och detta fungerar även för sparvuggla. Ett ingångshål på 3,5 cm är idealt för talgoxe och svartvit flugsnappare. Om du gör hålet ännu mindre, bara 3 cm i diameter, känns det tryggt för till exempel blåmes och svartmes.

Har du fåglar av varierande storlek i trädgården behöver du inte bry dig så mycket om exakt hur stort ingångshålet blir – alltid finns det någon art som tycker det är perfekt, så länge du undviker de mest extrema storlekarna i förhållande till holkens storlek.

Vinkel på ingångshålet

Det är bra att borra ingångshålet snett uppåt, annars kan för mycket regnvatten komma in.

Ingångshålets placering

Om du har minst 15 cm mellan ingångshålets nederkant och holkens botten minskar det risken för att en katt, mård eller annat rovdjur ska kunna få in sin tass tillräckligt långt ned för att nå fågelungarna.

Att placera fågelholken

Måste fågelholken sitt i ett träd?

Den klassiska placeringen för en fågelholk är på en trädstam, men om vi tittar runt i omgivningarna under våren så ser vi att fåglar även bygger sina bon på andra platser – inklusive utrymmen som skapats av människan. Svalorna bygger bon under ladugårdstaket, ugglor tar sig in på vinden och flugsnapparen hittar en lämplig yta i friggeboden som stått tom över vintern. När man sätter upp fågelholkar behöver man alltså inte strikt begränsa sig till att använda de träd man har till buds, utan man kan använda även andra ytor. Till exmepel kan det fungera att sätta upp fågelholkar på hus- och garageväggar.

Oavsett var man sätter upp sin fågelholk är det viktigt att inte orsaka skada. Spika inte i träd, skada inte ytskiktet på en husvägg, och så vidare.

Hur högt upp ska fågelholken vara?

Som med mycket annat beror det till stor del på vilken art som holken är avsedd för. Tornseglaren är till exempel känd för att föredra fågelholkar som sitter extra högt upp. Att den heter just tornseglare (tidigare tornsvala) är just för dess förkärlek för att bygga bo i höga torn, till exempel kyrktorn.

De flesta fåglar kan tänka sig att bo längre ned än så, inom spannet 2-5 meter över marken. Det är vanligt att fåglar vill ha sina bon en bit upp där till exempel inte katter så lätt kan nå holken, men det finns också exempel på det motsatta. Ejderskydd placeras till exempel på eller mycket nära marken, eftersom det är så ejdern häckar.

Bra att tänka på är att huruvida en katt eller annat rovdjur faktiskt lyckas komma åt ägg eller fåglar beror inte bara på höjd, utan på hur det ser ut runtomkring holken och hur holken är utformad.

Vilket vädersträck är bäst för en fågelholk?

Vi har inte sett några studier som indikerar att fåglarna föredrar att ha öppningen riktat mot något visst vädersträck.

Hur nära kan jag sätta holkarna?

Det beror på vilka arter du har i din närmiljö. Om du till exempel har tillverkat fågelholkar som passar för de mycket vanliga trädgårdsfåglarna gråsparv, pilfink, stare eller kaja brukar man kunna sätta dem ganska nära varandra utan problem, eftersom dessa fåglar trivs med att häcka nära varandra och vissa av dem kan häcka i kolonier med artfränder. Vad gäller talgoxar och blåmesar så händer det ibland att de byggs flera bon i samma träd. För många andra fåglar är tumregeln att ha minst tio meter mellan fågelholkarna, och vissa fåglar kräver minst 25 meter. Som alltid är det flera faktorer som spelar in, så exakt avstånd i meter är inte det enda som påverkar. Har fåglarna fritt rum att flyga in och ut ur holkarna utan att det blir ”trafikstockning”? Finns det tillräckligt med föda i området för att två större rovfåglar som jagar samma byten ska kunna föda upp sina ungar inom samma område?

När är bästa tiden på året att sätta upp en fågelholk?

En ny fågelholk som hängs upp på våren brukar inte få något bo i sig den säsongen. Det är oklart varför, men många fåglar verkar föredra en holk som inte nyligen satts upp. Därför är rekommendationen att man inte väntar till våren, utan sätter upp fågelholkar på hösten eller vintern. Som bonus förser man fåglarna i trädgården med en skyddad sovplats under vintersäsongen.

Detta är dock inte någon hård regel, och det finns gott om exempel på fåglar som flyttat in och lagt ägg i fågelholkar som nyss sats upp. Ibland har man tur och någon fågel som är redo att häcka börjar undersöka holken redan samma vecka som den kommer upp. Hur pass kräsna fåglarna har möjlighet att vara kan spela in här – finns det inte några andra bättre platser tillgängliga i närområdet kan de helt enkelt inte unna sig att rata en ny holk.

Ska jag fylla holken med bomaterial?

Nej, det sköter fåglarna vanligen bäst om själva.

Det finns dock vissa specifika undantag; sätter du ut ett skydd för klippruvande rovfåglar högt uppe på ett tak kan de uppskatta om botten har lite grus på sig istället för att bara vara trä, eftersom det påminner mer om en klippa.

Hur fäster jag en fågelholk i ett träd utan att orsaka skada på trädet?

Det finns flera olika metoder och vilken som är bäst beror på omständigheterna, så läs gärna på innan du sätter igång så att du kan välja den metod som är optimal för din situation.

Exempel:

  • Fäst en trädbit på höjden på fågelholkens baksida och låt träbiten sticka upp en bit ovanför holken. Fäst en bräda på tvären högst upp på träbiten, så att du skapar ett T strax ovanför holkens tak. Använd T:et för att hänga holken i en lämplig grenklyka.
  • Använd band för att knyta/spänna fast holken mot ett träd. Viktigt: Knyt inte en lina hårt runt stammen, eftersom det kan strypa transportkanalerna som ligger precis innanför barken. Det gäller att välja en lösning som inte skär in i barken eller trycker för hårt på ett smalt område. Bredare band är säkrare än tunna linor, tunna rep, etc.
  • Förse fågelholken med en upphängningsbygel av metall, så att du kan hänga den från en gren som är stark och stabil nog. Denna typ av fågelholk är lätt att flytta vid behov.

Städning när häckningen är över

Varför ska man städa?

Även om det kan kännas ”onaturligt” kan det vara bra att städa bort det gamla bomaterial ur fågelholkarna varje år när häckningen är över. I bomaterialet lever fågelloppor och det kan vara positivt för fåglarna om man rensar bort dessa parasiter istället för att låta dem etablera sig permanent i fågelholken.

En annan anledning är att öka livstiden för fågelholken. Bomaterial samlar och håller kvar fukt, viket gör att risken för mögelangrepp och föruttnelse ökar.

Värt att tänka på är också att om bomaterial får samlas i holken år efter år kommer boet hamna högre och högre upp, vilket gör det enklare för katter och andra rovdjur att nå ungarna genom hålet.

När ska man städa?

Det är bäst att städa så snart häckningen är över. Om man väntar tills på senvintern kan fukten ha hunnit skada holken redan, och man riskerar också att störa en hasselmus eller liknande som ligger i vintervila i holken.

Öppningsbara fågelholkar

För att smidigt kunna städa ur fågelholken är det bäst att göra den öppningsbar. Den vanligaste lösningen är att taket går att lyfta, men det finns också holkar där man drar ut botten eller öppnar fronten som en dörr.

Undantag

Ingen regel untan undantag, brukar man säga, och det gäller även holkstädningar. Vissa fågelarter föredrar att återvända till samma plats år efter år och förbättra samma bo, och de uppskattar inte om man är där och rensar mellan säsongerna. Till exempel brukar tornseglare föredra att man låter boet vara ifred så att de slipper börja om från noll varje vår.f

Skapa en mer fågelvänlig trädgård

När man väl har kommit igång med att sätta upp fågelholkar blir man ofta sugen på att börja göra ännu mer för att ens ”hyresgäster” ska trivas ännu bättre. Det finns mycket man kan göra för att trädgården ska bli en ännu bättre livsmiljö för fåglarna, och många av åtgärderna är också positiva på andra vis – till exempel genom att de stöttar pollinerande insekter och uppmuntrar till en allmänt högre biologisk mångfald.

Om du vill veta mer kan du till exmepel använda dig av de här resurserna: